Jag har stått i kassan hela helgen och fler gånger än jag kan räkna har jag i tysthet tackat mig själv för att jag sökte till universitetet. Det har varit roligt att jobba enstaka pass under jullovet, men det finns en gräns. När kön är ändlös, magen är tom och kissepauserna uteblir helt och hållet är det inte roligt längre. När butiken ser ut som ett bombnedslag och jag inte kan göra något åt det för att jag inte kommer loss från kassan under hela arbetspasset, då vill jag inte mer. Då är jag glad att jag bara är extrapersonal. Jag stämplar ut och går hem och det får gå som det går.
Det är inte mitt problem längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar