Panic. It crept up my spine like the first rising vibes of an acid frenzy.
Osammanhängande anteckningar och allmän förvirring sammanfattar läget rätt bra. Jag trodde att textanalysen börjat ta form. Jag trodde fel. Panik är - milt uttryckt - vad jag känner inför utsikten att bli klar innan den sjuttonde.
Satans makropropositioner, satans konnektivbindningar, satans presuppositionshelveten. Vari ligger relevansen?
måndag, december 08, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Upp med hakan där Helena! När du minst anar det kommer du att skrika HEUREKA!, och allt faller på plats. Sen att jag varit igång med min textanalys i två veckor och fortfarande inte hört något sådant yttras av min egen mun är ju en helt annan sak...
SvaraRaderaMitt största problem är nog delvis att skriva tillräckligt lite, men också att sätta rätt fundering under rätt rubrik. Det är ju inte så att nivåerna går in i varandra HELA TIDEN, nejdå.
SvaraRadera